Idag jobbade jag hela dagen, och var så jäkla trött när jag kom hem. Startade datorn och somnade nästan där i stolen. Funderade på om jag skulle lägga mig en stund i soffan, eller ta en cykeltur med Bella.
Eftersom jag var ganska sugen på att ta en runda med min nya fina cykel bestämde jag mig för att cyklat till Jonas. Här kan ni för resten se min 50-års present! Den är jättebra!!
Bella är jättebra att cykla med, hon är ju så lyhörd och springer så fint, kopplad med flexikoppel som ligger i min cykelkorg, jag behöver inte hålla i det. När vi kom in på Jonas grusväg kopplade loss henne och hon fortsatte så fint vid sidan om mig ändå.
Ända tills vi var framme vid huset, och hon såg hönsen som var lösa på gräsmattan, och skrockande rörde på sig lite när vi kom. Bella glömde allt vad man ska göra och satte fart efter hönsen.....
Jonas, Marie och jag vrålade, men vad hjälpte det??
Paniken växte inom mig, när tuppen for in i skogen på ena hållet, en höna in i maskinhallen med Bella efter sig och var de andra två hönorna blev av hade jag ingen koll på. Några av er som läser detta vet vad dessa hönsen betyder för Jonas och Marie, så vad Jonas sa om min hund vill ni inte ens läsa! Inte heller vill nu höra vad och hur Marie skrek. Som väl var fick vi tag i Bella nästan med det samma, hon menade ju inte så illa med det, det var väl mest kul att sätta lite fart på de tjocka hönorna.
Tuppen kunde vi lätt få hem från skogen, men var fanns hönorna?
Jo vi hittade alla, en med en skavank på ryggen men alla vid liv!
Hönan med sår på ryggen är nu sprayad med Aloe Vera veterinärspray, inköpt i England och jag får hoppas att det läks snabbt! Det var faktiskt värre förra året när mården bet i hjäl alla 10 hönorna, och tuppen var så skadad att han fick avlivas....
