När jag var barn........

När jag var ca 7 år arrenderade min pappa och hans bästa kompis jaktmarker nere på Österlen.
Inte bara jaktmark utan ett gammalt torp ingick också.
I stort sett varje helg, och hela sommaren var vi där. Bonden som ägde allt hade en massa hästar,

så detta var paradiset för oss tre flickor. När vi var lite större, typ jag som var äldst var 12 år fick vi vara där själva!
Ja, inte fattar jag att vi fick men så var det! Det fanns inte telefon och vi gick till Lövestad för att handla mat, det var ca 8 km. Torpet hade pappa i minst 35 år.  Som alla förstår finns det otroligt många minnen härifrån!
När mamma dog 2001, och sen pappas bästis Thure kort därefter ville inte pappa vara i torpet mer.
Sen dess har detta gamla hus stått tomt, ingen annan fick hyra det.
Tror att vi alla syskon kört förbi där ibland och spanat lite, och idag var jag där! Kanske lite extra nostalgisk för att mamma skulle ha fyllt 70 år i fredags. Såg faktiskt spår i bland ogräset och undrar om inte någon mer varit där nyss??
Jag hade kameran med mig

Hur kan ett sånt här gammalt ruckel innehålla så mycket känslor??

För tre generationer??

Pappa, vi 3systrar och alla våra barn pratar ofta om torpet.

Välkommen till torpet-skylten har Emma målat när hon var liten.